Krossar vissa myter kring medberoende

Jag läser en hel del böcker i ämnet medberoende. Det är ju för att jag ska hitta min väg. Mitt sätt att jobba och ju mer jag läser desto mer så inser jag att jag verkligen behöver få min bok klar. Jag har en så tydlig bild hur den ska vara utformad så det nästan gör ont i kroppen att den ännu inte är klar. Jag vill inte heller forcera något så de inte blir bra, men som sagt, jag vill att de ska gå snabbare än det gör. Senast så läste jag en bok om att ta sig ur sitt medberoende och där stod de att kost, andning osv kan hjälpa. Då känner jag bara åhhhh nej. Jag vill verkligen inte trampa någon på tårna nu, men om man verkligen levt med ett medberoende till sin omgivning eller till en viss person så läker du inte det genom att äta rätt, mindfulness osv. I den bästa av världar önskar jag att de kunde vara så lätt, men tyvärr. Det är inte min erfarenhet av det hela och det är väl därför vissa kommer till mig och det blir bara ett besök. Jag finns inte för alla, jag kommer aldrig att vara rätt för alla, men jag är rätt för dom som VILL ta sitt liv till nästa nivå. Jag är rätt för den som kan ta att jag inte bara hummar och sitter tyst, utan jag är den som utmanar. Jag ställer dom jobbiga frågorna, jag trycker på de ömma punkterna och JAAAA det gör ont. Personlig utveckling, förändring, att bryta mönster, det är jobbigt och de gör ont. Så enkelt är det. Den som tror att man kan lösa dessa bitar med andning, rätt kost och mindfulness... Ja jag säger bara, lycka till. Personligen är det sår som ska läkas i själen. Dom läker du inte med detta. Jag kanske kommer att få hatmail nu eller personer som tycker att jag är fyrkantig, trångsynt osv. men det skiter jag fullständigt i. Jag vet vilket jobb jag själv fått lägga ner, jag vet hur mycket mina klienter jobbar och återigen. Detta är inte någon quickfix. Att vi ens tar till ett beteende som medberoende beror ju på saker som hänt långt långt tillbaka i tiden. De läker du inte på en kafferast. Det tar tid och de måste de få göra. Jag finns här och hjälper dig om du är beredd att gå den tuffa vägen. Med detta så vill jag inte förkasta bra kost, mindfulness och andra bra metoder. Dom är ju bra för välmående generellt, men tyvärr kan jag inte se att någon läker sitt medberoende med dessa metoder. Kanske för en stund, men inte hållbart och över sikt.  Det är ett berg som ska bestigas men du måste vilja, annars går det inte. Det är det som gör att vissa tar sig hela vägen upp på K2, vissa orkar inte med påfrestningen och stannar nedanför toppen eller väljer att gå ner igen. Det är ditt val